Reflektioner

Sitter här vid fönstret denna kalla November morgon,-8,9,träden har tappat alla sina löv fri sikt över banbarnens skolväg,kl är 7 30, Nu kommer ett gäng lite större barn,känner igen OS mössan som jag virkat till barnbarnet Isak 10 år,efter en stund kommer en liten flicka,barnbarnet Agnes 6 år,känner igen jackan som jag köpt på Tradera,en liten kille med en lite säregen gång försöker hålla jämna steg med sin syster,Johannes 8 år(mormors lille professor)Tänk att han går till och från skolan själv nu,han som bara vägde 1.380gr när han föddes,vi misströstade många gånger t.o.m läkaren trodde inte att han skulle bli så här duktig,han har visserligen en svag högersida,lite svårt att hålla en penna o så går han lite illa men vi brukar säga att det har han fått efter morfar inte av sin skada.Tankegången är det inget fel på för vetgirigare kille får man leta efter.Nu kommer en jäktad mamma dottern Jenny med sina två barn, duktiga Tindra 7år går med långa steg stax före mamma som har lillasyster Thelma snart 2 år på armen.Tänk att Tindra redan går i ettan,lilla Thelma ska lämnas på dagis och mamma Jenny jäktar vidare till jobbet.Jenny mamma till två barn ofattbart,hon låg ju nyss i kuvös på Jönköpings KK,efter att ha jäktat till värden i en ambulans 1.840 tung. Idag är det måndag då kommer inte dotter Linda för att lämna småflickorna Hilma 5 o Elvira 3 på dagis,lediga.Ännu ett mirakel Linda idag 5 barnsmor fick jag i födelsedagspresent för 36 år sen,även hon ett litet knyte på 1.980 gr otroligt,Synd att inte min äldsta o yngsta dotter oxå bor här.Äldsta dotter Catarina som redan år farmor till två små flickor var inte så stor heller vid födslen 2.360gr otroligt vad tiden går,Minstingen dottern Cicci blir nog i mina ögon alltid lilla Cicci för liten var även hon 1890gr, idag mamma till två duktiga killar.Så gick tankarna denna frostiga morgon.Man klagar ibland men när man tänker tillbaka har man mycket att var tacksam för,så underbart att alla dessa små liv har klarat sig så bra i livet..